tobak mot trumhinnan

solen bränner min halva nacke
någon gör ingenting och ingen gör någonting
en tavla av dalì hänger på den kräkfärgade äckelväggen
det surrealistiska gör allting surrealistiskt 2.0
vad gör vi ens här?
ska vi lära oss någonting?
varför ger vi inte bara efter för våra instinkter och rusar härifrån och dyker ner i närmsta sjö och lägger oss på botten och dör?
vår vilja är borta och totalt ickeexisterande eftersom oaktiviteter som dessa lägger ett damm över allt i oss

jag är försvunnen och åter funnen men på fel sätt

kan inte nån skriva nåt