skollife

det jag älskar mest med skolan är alla gymnasieelever som verkligen är gymnasieelever och som har konstiga kläder, tuggar tuggummi på lektionerna och smäller bubblor hårt (jag), planerar resor till paris och london och berlin, iakttar andra, äter lunch i matsalen och klagar, fikar, beundrar andras snygga stilar och hår och läser böcker och är kulturella och är osociala och sociala och dansar vilt så att håret fastnar i munnen

och allt är egentligen bara en längtan till efteråt

fast inte bara för livet är ju rätt bra idag den tjugonionde augusti:

1. läser en superfeministisk fantastisk bok om stockholmslivet på 90-talet när man är sexton

2. när nånting är tråkigt kan man ju bara scrolla på tumblr lite

3. ny övningsvy från annexet (som inte är så dumt)

4. glass idag, äter för mycket glass

allt ser man där man sitter i den tunna spricka som en sommarnatt är, svävande på den sköra hinnan mellan två världar

igår målade jag mönster, åt kräftor, sydde klart dekorationen på kameran (!!!detärsåsnyggt!!!), hade ont i huvudet och läste dikter. bland annat.
läste ut en bok, började på en annan.
livet i augusti! det liksom känns i kroppen
jag har skrivit mycket om det nu och det är tjatigt men jo, anledningen är att augusti inte bara är ett mått på tid utan en månad som väcker allting slumrande inuti, och det är inget poetiskt babbel utan ett faktum!

på pianopallen

10.30: på pianopallen, hon pratar om att våga tänja på musiken, jag ser hennes ögon och tänker hur ögonvitorna liksom är grumligt gröna, som akvarievatten där hennes bärnstensirisar simmar omkring, precis så är det, det har jag aldrig tänkt på, så säger hon kandutadethärifrånraura och det gör jag utan att tänja på musiken
11.30: i skyddsutrymmet/cellen/övningsrummet, jag är tyst men det är ingen annan utan hela källaren brusar av toner
16.30: tystnad, gör värsta mellanmålet, får i mig så mycket fibrer att jag sprängs, undrar vad jag ska göra nu

sladdrig hjärnsubstans förlåt

det här var jag igår: köpte mat, hade en timme över, tänkte vartskajagätaminmat, gick till arbetets museum, försvann in i hissen, åkte till översta våningen, det var tomt och bilder på småländska stenhögar lyste ensamt på väggarna, jag satte mig på en bänk, från ett hörn på andra sidan rummet spelades ted gärdestad svagt, tyst, och jag åt min mat där och det var nog det bästa som hände på hela dagen
eller? vad hände mer igår?
jag säger ju att sommaren klumpar ihop alla minnen till en varm gegga som sjuder inne i huvudet, liksom kokar hjärnan till en ännu sladdrigare substans och det är därför, när hösten börjar, som man känner sig uppfylld av något som man inte vet vad det är, men som egentligen bara är heta sommarminnen som har kokat över och runnit genom hela ens kropp, ut i alla små fingerspetsar och ut i ögonen som blir glittrigare än någonsin.

blåbär

vi var i skogen, gick och gick och stod ihoptrycka under ett paraply när regnet hälldes över oss
plockade åt blåbär och badade de soligaste minutrarna innan molnen kom igen

när jag speglar mig i dina ögon

känns så jävla worthless att skriva här nu när allt händer på riktigt och inte bara i mitt huvud
det enda jag kan säga är att jag älskar när livet är såhär fyllt med söta augustikvällar och beska augustimorgnar, jag älskar trycket som ligger och spänner i bakhuvudet: snart är sommaren slut, snart står dimmiga oktober utanför ditt fönster 06.30 och tvingar dig upp, ut, ner.
medan juni är någon slags somrig ljusgul blommig dröm - juli ett febrigt tryck över pannan - är augusti en perfect mix av alla månader: hetta, svalka, yrsel, klarhet, kärlek och ensamhet.
(detta är vad som händer just nu)

summertearz (?)

jag är inte säker för det har jag aldrig varit / inte på någonting
mitt samvete säger till mig: fastnainte
livetblirroligare om du inte redan kan alla svar alla låtar alla mönster alla människor alla ord allt
ja gve tint ehu rja gtänke rnä rja gskrive rsåhär
beror det på den ständiga technomusiken i mitt huvud? mitt begär efter okunskap / kunskap? vem är det som har flyttat in i mig som tänker: fastnainte när jag jämt velat ha kärlek, svar på helvetets all matematik, alla saftiga ord i mina fingrar, alla färger i mina ögon

är jag rädd att det ska bli såhär?

(mitt ljus i mörkret
som blev större
och större
var bara en långtradare
som slirade emot mig
mitt ljus i mörkret)