framför mig sitter han som jag gick bakom redan för en kvart sen men som kom senare än jag, han som inte vet hur man ska snedda över gatorna och gå fort över skolgårdarna istället för runt
bakom mig sitter oändligheten
inuti mig sitter evigheten
ovanför mig svävar drömmarna
under mig står ensamheten