sommar 12

Där gick han, med händerna på sitt livs verk, med huvudet högt och stolt som om han bar en dyrbar krona, som om han hade hela världen på sina klena axlar.

Där gick han, sparkade lite i gruset, kände varenda muskel trängas i kroppen, kände ögonen tåras när vinden tog ett nytt andetag, när vinden på nytt andades ut.

Där gick han och tyckte att det var bra att han ändå levde, och med den känslan i kroppen tycktes alla le mot honom som i en dröm i en film.